FÖRORD:

När boken var halvfärdig lät jag en före detta kollega läsa ett utdrag. Hans reaktion var stark: "Jag tycker det är väldigt opassande att du skrivit om mig utan att be om lov först!"

Självklart är han inte med i boken och det är ingen annan heller. Jag har hittat på alla karaktärer. Fast en sak är säker, de riktiga svinen kommer att känna igen sig.


OM BOKEN:

Jimmy är trött på att harva runt på skitjobb. Han hoppas att finansvärlden ska vara vägen till ett bättre liv. Målet är att bilda familj med sitt livs kärlek.

På finansbranschens bakgård är pengarna mindre och det är vanliga människor som blir blåsta. Men allt finns inom räckhåll om du är villig att göra det som krävs.

Hur kan Jimmy göra rätt i en värld fylld av lockelser och riktiga svin? Det kommer att bli smutsigt.
SMAKPROV:
"RESTAURANGEN"

Det var härligt att kunna gå i butiker och inte behöva tänka på prislappen. Jag hade blivit fokuserad på märken och dagarna avslutades ofta på NK. Det fanns alltid nått att köpa: en skjorta, en slips eller en svindyr t-shirt. Den här dagen brände jag pengar på något helt annat.

   ”Jag har en sak till dig.”

   Alla tjejer tyckte om spontana presenter och Sambon var inget undantag. Hon slet upp det lilla paketet som ett barn på julafton.

   ”Åhh!”

   Ögonen tindrade och hennes smilgropar syntes tydligt. Halsbandet passade henne.

   Vi bestämde oss för att äta middag på stan. Hon tog givetvis på sig sitt nya smycke. Restaurangen låg vid Odenplan och var fylld av affärsmänniskor. Vi satt och kikade på menyn när någon knackade på min axel. Jag vände mig om och fick en kvinnas behag i ansiktshöjd. Sambon rynkade på näsan.

   ”Hej! Sandra heter jag, kollega till Jimmy. Kul att träffas!”

   Vi kallpratade kort. Jag frågade vem hon var där med.

   ”Josefin och ett par andra tjejer.”

    Jag log och konstaterade att världen var liten, i alla fall Stockholms innerstad. 

   Vi beställde varsin fisksoppa med vitlöksbröd. Atmosfären var den rätta och vi hade det bra. Jag spanade efter tjejerna lite nu och då men hittade dem inte. Innan kaffet besökte jag toaletten. På vägen fann jag dem. Josefin mötte min blick.

   Jag gjorde det jag skulle och baddade mitt ansikte med en pappersservett. Det svala vattnet kändes uppfriskande på huden. När jag kom ut var Josefin där.

   ”Hallå där främling.”

   Vi såg på varandra och log. Sekunderna gick. Hon tog tag i min svarta slips.

   ”Satan vad du ser läcker ut i den där kostymen.”

   Josefin tryckte upp mig mot väggen och gav mig en passionerad kyss. Sedan smet hon iväg. Jag rättade till slipsen och gick tillbaka. Halvvägs kom jag ihåg Josefins röda läppar. Helvete.

   ”Två vändor? Var behovet så stort?” 

   Sambon måste ha sett när jag vände mig om, förhoppningsvis inget mer. Läppstiftet hade fastnat på min mun och bonusturen var nödvändig.

   ”Jag fick för mig att jag tappat nycklarna, kom på att de är i ytterjackan.”

   Jag skramlade med knippan. Kaffet kom lägligt och jag tog en tugga på den medföljande chokladbiten. Tjejerna gick och Josefin vinkade adjö, jag vinkade inte tillbaka.

   Mitt adrenalinpåslag var högt och jag behövde få utlopp för laddningen. Vi lämnade restaurangen och jag skaffade snabbt en taxi. Sambon hoppade in och satte sig tillrätta. Hon fumlade med bilbältet.

  Jag satte mina händer runt hennes hals och sedan fingrarna i hennes mun. Min vänstra hand vandrade ner i trosorna och den högra grabbade tag i håret. Hon fick en kraftfull kyss. Det var bara början.    

   När klockan ringde vaknade vi i en trasslig säng. Madrassen, kuddarna och täcket huller om buller. Vi påbörjade den vanliga morgonproceduren. Jag strök en skjorta när telefonen pep.

   ”Du fick ett sms!” 

   Sambon ropade från köksdelen. Jag hämtade mobilen och tryckte fram meddelandet.

   ”Är det inte dags att vi gör nått på riktigt?” 

   Jag raderade Josefins sms och sprejade vatten på ena skjortärmen. Ett leende spred sig över mina läppar.


FÖRFATTARINTERVJU:
"EN GULDFISK BLAND HAJAR"

Din debutroman heter Riktiga svin - för kärleken, sexet och pengarna.
Titeln säger allt eller?

Den säger en hel del i alla fall ... Jag tycker titeln skapar rätt förväntningar, men det är upp till läsarna att bedöma.

Vad fick dig att döpa boken till Riktiga svin?

Jag och en god vän stod utanför en pampig byggnad i Norrköping. Han läste högt från en plakett om man som bott där. Det fanns bara en slutsats att dra: Vilket jävla svin. Det handlar helt enkelt om att de flesta med riktigt mycket pengar har betett sig jäkligt grisigt för att få dem. Eller så har deras föräldrar gjort det.

Tempot i boken är högt, från början till slut. Är det medvetet?

Absolut! Jag dras själv till böcker där författaren ständigt pushar historien framåt. Varje sida ska ha ett syfte, annars kan den lika gärna vara oskriven. Jag blir irriterad när etablerade författare mjölkar sina berättelser till absurdum. Räcker inte idéerna är det väl bara att korta ner boken?

Du attackerar känsliga ämnen i boken på ett nästan brutalt sätt. Personlig moral, samspelet mellan män och kvinnor samt konflikter mellan svenskar och nyanlända. 

Jag ser det inte så ... Snarare att jag tar upp ämnen som behöver diskuteras, även om det skaver.

Så målet är att provocera?

Att möta påståenden med fakta är alltid rätt. Ibland innebär det att folk tar illa upp. All fakta i boken tål att googlas, fast nått galet står det säkert. Däremot tror jag att berättelsen kan göra många förbannade. 

Varför då? 

Främst för att dåliga argument, ursäkter och handlingar blottas fullständigt. Smuts är smuts oavsett var det kommer ifrån. 

Vilken av karaktärerna ska man hålla på egentligen?

Ja, det får man väl bestämma själv!

Huvudpersonen är knappast en solklar hjälte.

Boken ska spegla verkligheten  och den är nästan aldrig svartvit. Det är bara att välja en karaktär och hoppas att den överlever resan.

Du jobbade inom finans ganska länge. Var det där du fick inspiration till boken?

Jag startade lagom till finanskrisens början. Tajmingen var verkligen oslagbar. De första åren jobbade jag som rådgivare och sen som delägare i ett bolag. "Riktiga svin" bygger på alla intryck från min tid i branschen. Människors beteende, prioriteringar och moral. Eller brist på moral kanske man borde säga ... Och sedan var det ju min vänskap med Darios som satte bollen i rullning.

Berätta om Darios.

Han hade en kiosk vid Midsommarkransens tunnelbana. Vi lärde känna varandra kort efter att jag flyttade till Kransen. Det var tydligt att mannen bakom disken visste mer om finansvärlden än mina chefer.

Finns några gamla kollegor med i boken?

Nej, det gör ju inte det. Alla karaktärer är påhittade, men jag har förstått att historien ligger nära verkligheten.

På vilket sätt?

Jag lät en före detta kollega läsa ett utdrag. Han tyckte det var dåligt att jag skrivit om honom utan hans medgivande. Jag är fortfarande VÄLDIGT nyfiken på vad det var som kändes bekant, det var ganska smaskiga delar han fick läsa.

Huvudkaraktären är relativt normal och verkar inte passa in ... Är det baserat på egna erfarenheter?

Det stämmer. Jag var hysteriskt naiv när jag började. Som en guldfisk bland hajar kan man säga. Turlig nog hade jag ett hemligt vapen.

Vilket var?

Hög arbetsmoral. Många av mina kollegor var extremt lata. De kanske var på jobbet kroppsligen men mentalt var de någon annanstans.

Det känns som om man får lära sig finansvärldens ABC på vägen. 

Det finns en ”Finansvärlden for dummies” inbakad i berättelsen. Folk behöver lära sig mer.

Till sist, varför ska man köpa Riktiga svin?

Vad händer när en normal människa utmanar riktiga svin? Det blir en intressant fight.

Är det mer okej att stjäla från en rik människa?